Det kommer nog krävas både en och fyra veckor innan jag hittar tillbaka till vettiga energinivåer igen, men det gör ingenting, för jag har klarat av mitt livs största bedrift - nämligen att utbilda mig till personlig tränare, en dröm sedan många år! Jag kan inte ens med ord beskriva hur roligt, givande, utvecklande, häftigt och fantastiskt det här har varit!
 
Samtidigt som jag gått utbildningen har jag haft två barn hemma, en på fyra år och en på åtta månader, som tagits väl om hand av sin pappa, men som krävt en del av sin mamma när hon kommit hem varje kväll samt de dagar i veckan som varit lediga. På det har jag brottats med sömnbrist och många dagar under utbildningen har jag fått klara mig på 4-5 timmar sömn och fått hantera sjukdomar, en lätt arg kropp, mm. Så ja, jag är stolt bortom alla gränser för att jag klarat det här. Det har varit en utbildning med blod, svett och tårar mycket skratt, stolthet och lycka. Den har varit utmanande fysiskt och psykiskt med en postgravid kropp som inte varit på samma nivå som jag hade önskat kunna prestera på, men jag har alltid gjort mitt bästa utifrån mina förutsättningar. 
 
Jag är så lycklig att kunna titulera mig licensierad personlig tränare, och för att belöna mig gav jag mig själv den bästa presenten, nämligen en utbildning till licensierad mammamagetränare som jag kommer gå inom kort. De som känner mig vet att jag brinner lite extra för eftergraviditetsträning och vill rikta in mig mot det så småningom. 

Det ska bli fantastiskt kul att sätta igång och jobba och jag håller ögonen öppa redan nu, för det vore en dröm att få jobba någon dag i veckan nu när jag är föräldraledig för att få hålla på med allt det här som är så grymt kul! Än så länge har jag inte hittat något som passar mig, men jag hoppas hitta något grymt roligt snart. Det här är en fantastisk resa och en oerhörd möjlighet för mig, som jag kommer ta väl tillvara på! 
 
Jag håller till i Stockholm, Västerort och älskar att hjälpa andra, så det här ska bli topp! Och med en utbildning från bästa Sports Club Education i ryggen kan det inte bli bättre. Utbildarna och utbildningen är absoluta toppklass och jag har så mycket gott att säga om varje litet moment i utbildningen. 
 
 

Stolt är bara förnamnet

Träning Kommentera
Det kommer nog krävas både en och fyra veckor innan jag hittar tillbaka till vettiga energinivåer igen, men det gör ingenting, för jag har klarat av mitt livs största bedrift - nämligen att utbilda mig till personlig tränare, en dröm sedan många år! Jag kan inte ens med ord beskriva hur roligt, givande, utvecklande, häftigt och fantastiskt det här har varit!
 
Samtidigt som jag gått utbildningen har jag haft två barn hemma, en på fyra år och en på åtta månader, som tagits väl om hand av sin pappa, men som krävt en del av sin mamma när hon kommit hem varje kväll samt de dagar i veckan som varit lediga. På det har jag brottats med sömnbrist och många dagar under utbildningen har jag fått klara mig på 4-5 timmar sömn och fått hantera sjukdomar, en lätt arg kropp, mm. Så ja, jag är stolt bortom alla gränser för att jag klarat det här. Det har varit en utbildning med blod, svett och tårar mycket skratt, stolthet och lycka. Den har varit utmanande fysiskt och psykiskt med en postgravid kropp som inte varit på samma nivå som jag hade önskat kunna prestera på, men jag har alltid gjort mitt bästa utifrån mina förutsättningar. 
 
Jag är så lycklig att kunna titulera mig licensierad personlig tränare, och för att belöna mig gav jag mig själv den bästa presenten, nämligen en utbildning till licensierad mammamagetränare som jag kommer gå inom kort. De som känner mig vet att jag brinner lite extra för eftergraviditetsträning och vill rikta in mig mot det så småningom. 

Det ska bli fantastiskt kul att sätta igång och jobba och jag håller ögonen öppa redan nu, för det vore en dröm att få jobba någon dag i veckan nu när jag är föräldraledig för att få hålla på med allt det här som är så grymt kul! Än så länge har jag inte hittat något som passar mig, men jag hoppas hitta något grymt roligt snart. Det här är en fantastisk resa och en oerhörd möjlighet för mig, som jag kommer ta väl tillvara på! 
 
Jag håller till i Stockholm, Västerort och älskar att hjälpa andra, så det här ska bli topp! Och med en utbildning från bästa Sports Club Education i ryggen kan det inte bli bättre. Utbildarna och utbildningen är absoluta toppklass och jag har så mycket gott att säga om varje litet moment i utbildningen. 
 
 
Här är jag, en tidigare relativt tränings -och kostorienterad person som senaste x antal månaderna i ärlighetens namn levt i någon form av värld där träning och nyttig kost inte varit en prioriteringfråga. Jag som i normala fall gärna lever nyttig, tränar några gånger i veckan och har en relativt aktiv vardag har nu spenderat mycket tid som inaktiv. Nu har, som ni kanske misstänker, inget varit som i normala fall. Normalt älskar jag allt vad träning och kost heter, men senaste månaderna har jag haft så mycket problem med illamående, kräkningar, foglossning, ont i kroppen, sjukdomar, etc, att kost och träning helt enkelt inte prioriterats. Jag varit, och är, gravid. Att ta sig genom dagarna har varit det enda viktiga för min del. Det har slunkit ner godis, glass, sockrade drycker och diverse andra onyttigheter som jag i vanliga fall känner mig avogt inställd till. Kolhydrater är något jag känt större sug efter än någonsin tidigare.

Om lite mer än en månad har jag varit gravid i nio månader och hoppas få träffa en liten bebis på utsidan av kroppen och hitta åter till mina rutiner och mitt levnadssätt. Bilden i inlägget togs igår i v. 36 (35+0) med sonen på 3 år och 3 månader sittandes på kulan ;)

Just nu är min enda träning promenaderna till och från förskolan när jag lämnar/hämtar sonen, och lite smått i lekparken förstås, samt min simning en gång i veckan bara för att inte bli komplett galen på mig själv ;) Gravidyoga var på tapeten ett tag men kroppen tyckte inte om det i sitt nuvarande tillstånd, så jag lyssnade. Därav blir det som det blir. 

Allt mer av mina tankar upptas av träning och kost, eller det faktum att detta uteblivit ur mitt liv långt mer än jag hade önskat. Jag tänkte att jag skulle 'känna lite' på hur det är att blogga och om det kan inspirera. Tidigare när jag bloggat har jag blivit jag otroligt inspirerad av tanken på att ta lite finare bilder till bloggen, testa nya recept att lägga upp, etc och även ha möjligheten att gå tillbaka och hitta gamla recept eller se resultat från träningen. Eftersom jag äter glutenfritt behöver jag tänka lite extra då och då och utmanas att hitta nya frukostar framför allt. Personligen tycker jag det blir roligare med en blogg. Så här är jag, redo att testa detta med bloggande åter igen. Jag har bytt bloggportal och hoppas att denna ska passa mina behov bättre - tidigare (oregelbundna) inlägg hittas här.

Välkomna att följa min resa till att åter bli en någorlunda pigg och vältränad tvåbarnsförälder som fotar inspirerande frukost -och matbilder och delar med sig av bitar ur träning och vardag. Jag vet inte själv hur det kommer te sig, men jag hoppas kunna ge mig själv en kick i arslet och inspirera mig själv på detta sätt. 

Ett nytt försök till bloggande

Graviditet Kommentera
Här är jag, en tidigare relativt tränings -och kostorienterad person som senaste x antal månaderna i ärlighetens namn levt i någon form av värld där träning och nyttig kost inte varit en prioriteringfråga. Jag som i normala fall gärna lever nyttig, tränar några gånger i veckan och har en relativt aktiv vardag har nu spenderat mycket tid som inaktiv. Nu har, som ni kanske misstänker, inget varit som i normala fall. Normalt älskar jag allt vad träning och kost heter, men senaste månaderna har jag haft så mycket problem med illamående, kräkningar, foglossning, ont i kroppen, sjukdomar, etc, att kost och träning helt enkelt inte prioriterats. Jag varit, och är, gravid. Att ta sig genom dagarna har varit det enda viktiga för min del. Det har slunkit ner godis, glass, sockrade drycker och diverse andra onyttigheter som jag i vanliga fall känner mig avogt inställd till. Kolhydrater är något jag känt större sug efter än någonsin tidigare.

Om lite mer än en månad har jag varit gravid i nio månader och hoppas få träffa en liten bebis på utsidan av kroppen och hitta åter till mina rutiner och mitt levnadssätt. Bilden i inlägget togs igår i v. 36 (35+0) med sonen på 3 år och 3 månader sittandes på kulan ;)

Just nu är min enda träning promenaderna till och från förskolan när jag lämnar/hämtar sonen, och lite smått i lekparken förstås, samt min simning en gång i veckan bara för att inte bli komplett galen på mig själv ;) Gravidyoga var på tapeten ett tag men kroppen tyckte inte om det i sitt nuvarande tillstånd, så jag lyssnade. Därav blir det som det blir. 

Allt mer av mina tankar upptas av träning och kost, eller det faktum att detta uteblivit ur mitt liv långt mer än jag hade önskat. Jag tänkte att jag skulle 'känna lite' på hur det är att blogga och om det kan inspirera. Tidigare när jag bloggat har jag blivit jag otroligt inspirerad av tanken på att ta lite finare bilder till bloggen, testa nya recept att lägga upp, etc och även ha möjligheten att gå tillbaka och hitta gamla recept eller se resultat från träningen. Eftersom jag äter glutenfritt behöver jag tänka lite extra då och då och utmanas att hitta nya frukostar framför allt. Personligen tycker jag det blir roligare med en blogg. Så här är jag, redo att testa detta med bloggande åter igen. Jag har bytt bloggportal och hoppas att denna ska passa mina behov bättre - tidigare (oregelbundna) inlägg hittas här.

Välkomna att följa min resa till att åter bli en någorlunda pigg och vältränad tvåbarnsförälder som fotar inspirerande frukost -och matbilder och delar med sig av bitar ur träning och vardag. Jag vet inte själv hur det kommer te sig, men jag hoppas kunna ge mig själv en kick i arslet och inspirera mig själv på detta sätt.